WHO omvärderar exponeringen av radon i bostäder och sänker gränsvärdet.
Sänkt gränsvärde för radon i bostäder - WHOrapport som gav eko i media. WHO omvärderar exponeringen av radon i bostäder och sänker gränsvärdet.

Cirka 450 000 bostäder i Sverige skulle behöva saneras. 13 europeiska studier stärker riskbedömningen.

WHO publicerade i slutet av september nya rekommendationer för radon i bostäder (WHO 2009).

 

Gränsvärdet bör sättas till 100 Bq/m3 eftersom en omvärdering av exponeringen visat högre risk för lungcancer än tidigare bedömningar indikerat. I Sverige gäller riktvärdet 200 Bq/m3 i bostäder och allmänna lokaler för åtgärder mot radon och redan detta värde är svårt att leva upp till. Man uppskattar att cirka 450 000 bostäder med halter >200 Bq/m3 skulle behöva radonsaneras.

13 europeiska studier stärker riskbedömningen
Vilken ny information har lett fram till den nya rekommendationen? Det viktigaste är nog att den stora sammanställningen av 13 europeiska radonstudier av god kvalitet som publicerades 2004 nu har värderats av WHO, främst med avseende på det strängare riskmåttet som sammanställningen presenterades. Detta kräver en särskild förklaring.
Sammanställningen av de 13 fall-kontrollstudierna visade att risken steg med 8 procent för varje ökning av radonhalten med 100 Bq/m3 (Darby et al 2004). Mätningarna av radonhalterna, dvs de observerade värdena, visade en variation dels på grund av faktiska variationer som bedömdes bero på skillnader mellan olika bostäder och olika årstider och dels på slumpmässiga variationer i själva provtagningen, så kallade urvalsfel.
Variationen bedömdes vara så stor att skattningen av lungcancerrisken riskerade att bli kraftigt underskattad, det vill säga medföra en negativ bias. Man använde sig då av en statistisk metod att kompensera för detta systematiska fel. Den så korrigerade riskbedömningen landade på en 16-procentig ökning av lungcancerrisken per 100 Bq/m3 ökning. En detaljerad analys av hela materialet publicerades i sin helhet i ett supplement 2006 vari ingick en utförligare beskrivning av varför och på vilket sätt de observerade värdena korrigerades (Darby et al 2006).

Aktuell riskbedömning – ett resultat av ett internationellt radonprojekt
Varför kommer WHO ut med denna riskbedömning först nu? Dokumentet är resultatet av ett internationellt radonprojekt, som inleddes 2005 under ledning av WHO. Mer än 100 forskare och radonexperter har deltagit i arbetet med att ta fram dokumentet, som syftar till att ge en aktuell översikt kring olika aspekter på radon och hälsa och ska kunna användas för till exempel utveckling av nationella radonprogram och vägledning inom byggindustrin.
Denna uppdatering gav egentligen ingen ny information men stärkte tidigare riskbedömning. Man har inkluderat ytterligare några studier, som gett ökad tyngd åt argumentet för att korrigera mätvärdena och därmed undvika underskattningen av relativa risken.

Radonexponerade rökare löper ökad risk för lungcancer
Strålskyddsinstitutet publicerade denna riskbedömning i början av 2005 (Strålskyddsnytt 2005) och vi refererade till detta i klinikens informationsblad NOTISER (5). En viktig poäng är att radonexponering samverkar med rökning i inducering av utveckling av lungcancer genom s.k. multiplikativ synergi. Detta innebär att alla rökkategorier drabbas av samma relativa riskökning. Som exempel kan nämnas att storrökare ökar livstidsrisken för lungcancer fram till 75 års ålder från cirka 10 procent till närmare 20 procent vid exponering för 700 Bq/m3 och aldrig rökaren från 0,3 procent till drygt 0,8 procent (vid jämförelse med 0-exponering för radon). Denna rättvisa ska dock inte skymma det faktum att en halvering av rökningen skulle mångdubbelt ökad utdelning i räddade liv jämfört med halvering av radonexponeringen (den förra kostar nästan inget och den senare är mycket dyr).
Passiv rökning har dock inte särskilt studerats.

Carl-Göran Ohlson

Referenser:
1) WHO. Handbook on indoor radon – a public health perspective. Geneva, WHO. 2009.
2) Darby S, et al. BMJ, 21 December 2004 [Epub on line].
3) Darby S, et al. Scand J Work Environ Health. 2006;32 Suppl 1:1-83*.
4) Strålskyddsnytt 2005;23:12-3.
5) NOTISER 2005, nr 2 sid 11

*) "This report is dedicated to the memory of Olav Axelson who published the first study specifically designed to examine the effect of residential radon concentrations on the risk of lung cancer".
(Axelson O, Edling C, Kling H. Lung cancer and residency - a case-referent study on the possible impact of exposure to radon and its daughters in dwellings. Scand J Work Environ Health 1979;5:10-5).

 

 

Källa: Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro

 

 
Copyright © 2002 - 2017. svenskaamb.se.